Vad innebär det att boktryckarkonsten utvecklas och införs
Kr förelade Ts'ai Lun, en ämbetsman i Kina, en rapport för kejsaren Ho Ti ifall lyckade försök att sammanfoga växtfibrer till en nytt billigare skrivmaterial. Fust och Schöffer fortsatte tryckerirörelsen medan Gutenberg startade ett nytt tryckeri. Till England fördes boktryckarkonsten av William Caxton, som återvände till hemlandet och grundade en tryckeri i Westminster, där han bland annat lät trycka Canterbury Tales.
Den är dock ännu ochiffrerad och det är ännu ej helt säkert att det verkligen rör sig om språktecken som tryckts på disken. Även andra länder och städer har tagit åt sig äran för boktryckerikonstens uppfinnande, i Avignon experimenterade tysken Prokop Waldfogel med lösa typer på talet. Genom introduktionen av pappret gjorde träsnittet sitt intåg i Europa och inom början av talet började man tillverka blockböcker.
Samma år kom han i konflikt tillsammans sin förlagsman Fust och förlorade processen. Efter Costers försök dröjde det till omkring då en okänd tryckare i Utrecht utgav enstaka Speculum salvationis. Även i Lyon utvecklades ifrån en livlig boktryckarverksamhet. Skrivar- och bokmålarskrået lyckades länge utestänga boktryckarna från den franska huvudstaden, men fick Paris sitt första tryckeri. Illuminatörer anlitades för illustrationer.
Särskilt framstående blev fransmannen Nicolas Jenson, vars antikvastil kom att bli stilbildande in i modern tid, liksom Erhard Ratdolt från Augsburg, berömd för sina initialer i renässansstil. Det äldsta kända belägget vid tryckta typer är den så kallade Faistosdisken från Faistos på Kreta som är daterad till ca f. Omkring förfärdigade Johannes Gutenberg sitt första tryckalster i Mainz , enstaka sibyllebok och en donat, samt senare ett kalender för år Efter att omkring ha ingått kompanjonskap med den rike borgaren Johan Fust och den tidigare i Paris verksamme handskriftsmålaren Peter Schöffer kunde Gutenberg trycka sin berömda bibelutgåva.
Till dessa första skrivna verk användes typsnittet antikva , som uppfunnits från humanisterna i Florens , eller gotisk stil , så kallad frakturstil. Albrecht Pfister , en lärjunge till Gutenberg slog sig redan på talet ned i Bamberg , samt från var Johann Mentelin verksam i Strassburg , som under slutet av talet blev den ledande staden för boktryckeriverksamhet. De flera kinesiska tecknen gjorde dock tekniken otymplig, samt det blev därför i Europa som boktryckarkonsten i egentlig mening kom att växa fram.
Även om Diamantsutran inte är det äldsta exemplet på tryck, är det äldst bland dem som faktiskt daterats.
År e. I Brygge var fransmannen Colard Mansion verksam från Hon som lärde engelsmannen William Caxton boktryckarkonsten och tryckte sannolikt i Brygge den första boken på engelska, Recuyell of the Historyes of Troyes. Boktryckarkonst är en teknik att överföra text samt bild från en infärgad förhöjd yta tillsammans med löstagbara typer till papper med hjälp från trycket från en press. Det var inom Kina som tekniken för papperstillverkning uppfanns.
ifrån Kina kommer också den första tryckta boken som man känner till, Diamantsutran från tid , ungefär år innan Gutenbergs Bibel ursprunglig trycktes. I Japan började man trycka vid träblock på talet, vilket så småningom utvecklade tekniken för träsnitt. Dessa är vanligen ursprunglig tryckta med svart text, och därefter besitter boktryckaren för hand målat röda eller azurblå anfanger styckvis. Omkring år började Bi Sheng i Kina använda enskilda lösa typer på grund av enskilda bokstäver, först framställda i bränd lera, senare i koppar eller bly.
Presshistoria: Berättelsen om boktryckarkonsten
Till Venedig kom boktryckarkonsten tillsammans med bröderna Johann och Wendelin från Speyer , och Venedig blev snart centrum för den italienska boktryckarkonsten. De tidiga franska böckerna plats inte influerade av boktryckarkonsten i Italien utan av tyska böcker och av den medeltida handskriftskonsten. Hans medhjälpare Wynkyn de Worde samt Richard Pynson övertog vid hans död rörelsen som flyttade till London.
Den torde inom vilket fall inte vara exempel på boktryckarkonst i egentlig mening, då inget tyder vid att samma text avsetts att framställas inom flera upplagor. Traditionellt brukar Johannes Gutenberg tillskrivas uppfinnandet av boktryckarkonsten med rörliga typer, dock flera personer började ungefär vid samma period experimentera med lösa typer för boktryckeri. Laurens Janszoon Coster i Haarlem experimenterade även han med lösa typer, och möjligen hade Gutenberg influerats av honom.
Där arbetade från även Heinrich Eggestein och från Heinrich Knoblocher. Bland andra tidigare framstående boktryckare i Tyskland noteras Ulrich Zell som var verksam i Köln från , Günter Zainer verksam i Augsburg från , Johann Sensenschmidt som var verksam i Ulm från , Lucas Brandis såsom var verksam i Lübeck från , Anton Koberg verksam i Nürnberg från , Anton Sorg verksam i Augsburg från , samt Bartholomæus Ghotan verksam i Magdeburg från samt Stephan Koblinger verksam i Wien från I Basel , som tidigt blev en centrum för den tyska humanismen verkade ifrån boktryckaren Berthold Ruppel och från boktryckaren Johann von Amorbach, samt Johannes Bergmann de Olpe och senare Johann Froben.
Boktryckarkonstens upptäckt samt det tryckta ordet
Redan i sina inledande skrifter blandades i Tyskland brukade gotiska skriften att blandas med antikva, och då dem flyttade sin verksamhet till Rom, hade dem utvecklat en renodlad antikva. De äldsta böckerna i det moderna boktryckeriets historia kallas inkunabler. Tekniken var inlånad från Kina , var olika alster på tyg började tas fram redan på talet. I Kina torde tryck på papper ha förekommit från ca kalenderår Träblock passade väl för skrift liksom baserades på tusentals olika tecken, men mindre bra för alfabetisk skrift, där typografi innebar en betydande arbetsbesparing.
I slutet av talet fanns över tryckerier i Venedig och boktryckare i flera andra städer som Milano , Florens , Bologna , Brescia med flera.