Rationella valet
Sahlin- Anderssons kritik berör också senare steg inom den rationella beslutsmodellen.
Rational Choice Theory: Förstå mänskligt beslutsfattande
Man eftersträvar att beskriva handlingsalternativen så att de är ömsesidigt uteslutande, samt samma sak för tillståndsalternativen. Beslutstagaren i den rationella beslutsmodellen [ 3 ]. De bekymmer och lösningar som finns i offentliga handling är ofta väldigt övergripande för alla vilket arbetar. Ingenting hindrar att flera olika kombinationer av handling och tillstånd leder till identiska utfall.
Handlingarna motsvarar därvid olika rader, medan tillstånden motsvarar kolumnerna. Men vid svårare fall är den inte lika användbar. Alltså för att man försöka fatta ett beslut genom för att jämföra konsekvenserna och ha sig själv inom fokus och låta jämförelsen avgöra beslutet. Analysen av tabellen underlättas i regel väsentligt ifall utfallen kan beskrivas numeriskt , så för att varje utfall tillskrivs ett utfallstal, som ofta benämns nytta.
Då han utgår från för att man har utvärderat och bedömt de alternativa handlingsmöjligheter som finns och att det alternativ som väljs är det bästa. Även Engwall riktar kritik mot den rationella beslutsmodellen. inom hennes studie skedde ofta en utformning från olika handlingsalternativ men det verkade desto svårare att finna kriterier för att jämföra dem och därmed kunna räkna ut vilket alternativ som bäst uppfyllde målen.
A Critical Theory of Technology Approach to the Study of Network Neutrality
Den rationella beslutsmodellen innefattar ett beslutsprocess som kommer att leda fram mot det bästa beslutet. Beslutsteori är ett tvärvetenskapligt fält som angränsar till alla vetenskapliga discipliner, ingenjörskonst och mänskliga aktiviteter. Beslutens alternativ existerar noggrant valda genom att beslutsfattaren rangordnar dess konsekvenser och därmed kommer fram till bästa beslutet med hänsyn till organisationens bästa.
inom den rationella beslutsmodellen finns ofta oklara samt skiftande mål i projektplanen. Brim et al kom även fram till att det finns ett sjätte steg i den rationella beslutsmodellen. Eftersom den normativa, optimala beslutsteorin ofta fungerar som hypotes för undersökningar av det faktiska beteendet, är de båda nära sammanbundna tillsammans med varandra. Vilket skapar utrymme för många tolkningar och intressen.
För varje kombination av enstaka handling och ett tillstånd finns ett effekt, till exempel Blir blöt och behöver ej bära något eller Blir inte blöt samt behöver inte bära något eller Blir ej blöt men behöver bära paraply. Denna typ av beslutsteori är vanligast förekommande. En rationell beslutsproccess är när makthavaren tar hänsyn mot möjliga konsekvenser och utgår från sina egna preferenser för att väga dessa mot varandra och undersöker alla relevanta handlingsalternativ.
Eftersom människor inte alltid fungerar optimalt, har även ett beskrivande deskriptiv beslutsteori utvecklats, i syfte för att undersöka hur människor verkligen fattar beslut. Beslutstagaren väljer det alternativ som står högst inom värdeskalan i förhållande till organisationens klara samt koncisa mål. Men detta antagande är problematiskt då det råder en stor osäkerhet ifall vilka konsekvenser ett projekt och projekts olika handlingsalternativ skulle kunna få.
Men så existerar inte fallet i verkligheten då projekt ofta innebär förändring för vissa intressegrupper och upptar resurser som hade kunnat användas för något annat.
Inom beslutsteorin finner man den rationella beslutsmodellen. Detta steg fokuserade på det praktiska utförandet av beslutet. Beslutsteori kan bedrivas normativt preskriptivt , det vill säga inriktat på för att identifiera de bästa besluten, vilket underförstår ett ideal beslutsfattare som är välinformerad och kapabel att fatta beslut rationellt och utan svaghet. Samtidigt ses processen som en neutral process där alla aktörer är ärliga och underställer sig sina egna intressen för att välja det alternativ som är bäst för projektet.
Exempel på handlingar kan vara Promenera tillsammans paraply medtaget och Promenera utan paraply. dem tre begrepp som är mest grundläggande inom den ideala preskriptiva beslutsteorin är handlingar , tillstånd och utfall. När beslutet väl existerar taget ska resultatet kontrolleras. Studiet av den praktiska tillämpningen av sådan ideal beslutsteori kallas beslutsanalys , i vilken verktyg, metoder samt dataprogram utvecklas för att hjälpa människor för att fatta rätt beslut.
Ofta ställer man upp en beslutstabell matris för att enkelt behärska studera alla möjliga utfall och vilken papper som bör väljas. Beslutsteori handlar om hur realistiska eller ideala beslut fattas eller borde fattas, och hur optimala beslut ernås. inledningsvis behöver man fastställa och definiera själva problemet. En beslutsfattare kan utföra olika handlingar, samt det är just valet av handling liksom beslutet avser.
Därefter rangordnas de olika alternativen genom att beslutsfattaren ser på dess konsekvenser, kopplat till exempelvis organisationens mål och framtidsperspektiv. Världen utanför beslutsfattaren kan uppträda i olika tillstånd som är relevanta för situationen, mot exempel Det regnar och Det regnar ej. Modellen har visats fungera vid problem från den enklare sorten, där man är medveten om vilket resultat man vill uppnå även vilken väg man skall ta.
Även den mest rationella personen är begränsad i sina kunskaper och sökmetoder, detta betyder i sin tur att det inte finns några garantier för att även om man följer modellen så blir inte besluten alltid de bästa. Denna modell handlar om att ta rationella beslut där beslutsfattaren utgår ifrån och existerar medveten om sina egna värderingar. Ofta räknas beslutsteori som en gren av filosofin , men operationsanalys , det delområde som behandlar komplexa formaliserbara system, ses ofta som ett delgren av matematiken.