Vad innebär korstryck
Lund: Studentlitteratur. Yrkestryggheten för Kaj bygger alltså vid att hen med dessa insikter i ryggen bättre kan bedöma vilka bollar i verksamheten det är lönt att själv springa vid och vilka som kan överlåtas till andra aktörer. Boken rekommenderas vara obligatorisk vid all både lärarutbildning och rektorsutbildning. I dagsläget förefaller distribuerat ledarskap vara mest i ropet. inom rektorers vardagspraktik flyter självfallet skolledares arbetsuppgifter samman i ett sammelsurium av mer eller mindre disparata åtaganden.
För att klargöra premisserna på grund av Kajs och andra skolledares yrkesutövande måste detta komplexa arbetsinnehållets olika beståndsdelar benas upp samt sättas in i sina sammanhang. Begreppet korstryck är centralt i sammanhanget och bottnar inom ett perspektiv på skolan som en institution där pluralistiska spänningsförhållanden och maktintressen står inom centrum. En del av korstrycket har sin grund i formell statlig och kommunal styrning.
Att Kaj och andra skolledare har goda kunskaper om och förståelse för korstrycket existerar också en förutsättning för att på individnivå stärka yrkesutövandets professionella trygghet. Din e-postadress kommer inte publiceras. Denna modell uppmärksammar ledarskap vilket samspelande processer mellan ledare och medarbetare. Tidigare var situationsanpassat ledarskap högsta mode för för att avlösas av modeller med prefix som transformativt och transaktionellt.
Den är både en grundlig bearbetning och komplettering av föregående upplaga likt kompletterad med nyare material. Att detta existerar en högprioriterad angelägenhet för skolledare kan belysas med att effekterna av korstryckets krav samt förväntningar obönhörligen hamnar i knäet på rektor. Viktigast både när det gäller rektorsutbildning samt lärarutbildning är kunskaper i Gruppsykologi, kunskaper såsom varit självklara i bl a Danmark sedan talet där bl a psykologen Arne Sjölund var verksam som lärare.
Detta förutsätter för att Kaj har insikter om att makten ovan vissa delar av korstrycket, t. Vad kännetecknar ett framgångsrikt skolledarskap? Men trots att hen sliter dagar och nätter för att ett fåtal till ett fungerande samspel med medarbetarna står elevernas kunskapsnivåer och stampar, mobbningsproblematiken accentueras samt få förbättringar av skolans psykosociala miljö kunna konstateras.
Som jag ser är det existerar en av det pågående statliga Rektorsprogrammets främsta uppgifter att bibringa skolledare insikter som leder till att korstryckets spänningsfyllda krav och förväntningar blir synbara och därmed professionellt hanterbara. Chefskap är alltså en formell position som bygger på ett uttalat arbetsgivaransvar och att förvalta uppdragen medan ledarskap grundas på tillit, tillit och legitimitet.
Gunnar Berg: Skolledarskap – ett fråga om att bemästra
I själva verket behöver inte upplevda misslyckanden ha någonting att göra med bristfällig tillämpning av trendiga ledarskapsmodeller, utan problem av detta slag synes snarare bottna i den komplexitet som kännetecknar vardagsarbetet i Kajs skola. Berg, Gunnar Skolledarskap och skolans frirum. Indelningen i resultatansvarigt chefskap och verksamhetsansvarigt ledarskap ska ses vilket ett försök att utifrån korstrycket bena upp, peka ut och därmed tydliggöra kraven vilket olika aktörer ställer på skolors verksamheter samt i sin förlängning på skolledares yrkesutövande.
Mästerskapet i en dylik professionalism är att behärska hantera korstryckets spänningsfyllda krav som arbetsbefrämjande snarare än hämmande faktorer. Skola och Samhälle. Den enskilda skolans utformning i dessa hänseenden besitter — med Max Webers begrepp — sin grund i skolans målrationella strukturer som regler, ramar, ekonomi, resultatkrav etc. Resultatansvarigt chefskap samt verksamhetsansvarigt ledarskap är två olika sidor från rektorsrollen, med olika krav och olika förväntningar, menar Gunnar Berg, och det gäller för att lära sig hantera båda red.
Gunnar en stor naturlig upphöjning av jordens yta är professor emeritus och rektorsutbildare vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Sagt och gjort, Kaj jobbar frenetiskt med att omsätta utbildningens dogmer inom praktiken. För att tränga in i dessa irrgångar är det nödvändigt att förstå förekommande strukturella relationer mellan och inom olika maktcentra som styr och reglerar skolors vardagsarbeten.
dock om Kaj och hens kollegor är utrustade med redskap för att hantera korstryckets virrvarr av krav i förhållande till sina egna — förhoppningsvis realistiska — chef- och ledarskapsambitioner, finns förutsättningar att såväl administrera som förbättra vardagsarbetet till elevers bästa. Chefskapet uppmärksammar detta administrativa resultatansvar som är kopplat till skolors förvaltande strukturer.
Category: Flöde , utbildning · Tags: ledarskap , Skolledare. Rektor Kaj har genomgått en trendig och förmodligen dyr managementutbildning där hen övertygats om att detta mesta är möjligt om skolledare utvecklar enstaka distribuerad ledarstil. Docent Lars Svedberg, som egen har gedigen erfarenhet av bl a lärarutbildning och skolledarutbildning, har nyligen givit ut sin sjätte upplaga i ämnet.
I managementlitteraturen avlöser ledarskapsmodellerna varandra i strid ström.
Mid Sweden University
Posted by Malin Ideland on måndag, november 19, · 1 Comment. Att äga full kontroll över korstryckets mångskiftande ingredienser existerar alltså inte bara en förutsättning för arbetsbefrämjande skolutveckling, utan öppnar även för en ökad grad av professionell trygghet för skolledare. för att förstå skolledarskapets komplexitet förutsätter att Kaj samt hens kollegor betraktas och ser sig själva i perspektivet av chef och ledare inom kombination.
Andra delar har att göra tillsammans förväntningar från arbetsmarknadens parter och andra civilsamhälleliga aktörer vårdnadshavare, frivilligorganisationer, marknadsaktörer, lokalsamhälle m. detta är för övrigt just detta som från allt att döma drabbade Kaj när bruket av trendiga ledarskapsmodeller krockade med skolvardagens realiteter. Skolledares samlade arbetsvillkor uppstår i kölvattnet från korstryckande externa och interna fordringar på skolors verksamheter.
Men när det gäller Sverige besitter oftast detta försummats, främst beroende på för att utbildares själva saknar denna kunskap. En ytterligare form av korstryck vilar på förväntningar ifrån skolors inre arbetsmiljöer och av oskrivna regelverk i form av skolkulturer.