Ett normkritiskt arbetssätt

Demokratiserande normer som exempelvis reglerar taltid, turtagande inom lek och interaktion i kollektivtrafiken är förhållningsnormer vi människor behöver för att kunna samexistera. Vi måste därför alltid förhålla oss mot och bli bedömda utifrån många olika normativa antaganden. Det normkritiska perspektivet fokuserar på normerna som skapar exkludering och diskriminering. Boken fick ett enormt genomslag när den kom.

Begreppet normkritik har sitt ursprung i normkritisk pedagogik och kommer alltså från resonemang knutna mot undervisning och lärande. Då handlar normer angående makt och i värsta fall diskriminering.

Vad är normkritisk pedagogik?

Med ett normkritiskt perspektiv i vår pedagogiska praktik kan vi bli medvetna om de normsystem som ger upphov till utsatthet. En annan viktig utgångspunkt till normkritisk pedagogik är Paulo Freires kritiska pedagogik i hans bok De förtrycktas pedagogik. Detta trots att män som grupp generellt äger mer makt i samhället än kvinnor vilket grupp. Istället talar man om exempelvis intersektionalitet, interkulturalitet eller icke förtryckande undervisning.

Vissa normer behövs. Ordet intersektionalitet kommer från engelskan intersection, som kan betyda vägkorsning eller skärning. Studiecirkelns arbete drog inspiration från den amerikanske forskaren Kevin Kumashiros idéer i hans bok Troubling Education Man intresserade sig också från de resonemang som dramapedagogerna Joakim Rindå samt Gunilla Edemo utvecklade avseende problemen med toleranspedagogik i metodmaterialet Någonstans går gränsen.

En individ som lever i enlighet med de rådande normerna upptäcker oftast inte normerna. Det existerar detta man oftast oreflekterat uppfattar som normalt och därmed önskvärt. Begreppet normkritisk pedagogik existerar inte en teori i sig. Normer existerar outtalade föreställningar om vad vi anser existera det normala. Normer kan verka oförargliga, dock de styr våra tankar och handlingar. vid detta sätt förstår vi hur vi bör agera för att skapa mer inkludering samt likabehandling.

Normkritisk pedagogik och perspektiv handlar ifall att ständigt reflektera över vilka normativa antaganden som påverkar vårt professionella agerande. En svensk vit kvinna i årsåldern som arbetar liksom akademiker som jag.. Det är detta såsom kallas för intersektionalitet och det är ett viktig utgångspunkt i ett normkritiskt tänkande. Dessa normer bidrar till diskriminering och kränkningar till att de begränsar människors utrymme att existera, veta och välja.

Typiskt för normer existerar att människor sällan anger dem, de flesta tar de för givet. Det är inledningsvis om någon bryter sen norm som den blir synlig och känns för den vilket gör det.

Vad är normkritik?

En normkritisk analys handlar om att medvetandegöra hur normativa idéer gör att vissa människor får mer makt när andra får mindre. Dessa normer skapar utrymme och solidaritet. Begreppet uppstod inom ideell sektor bla. Inom området normkritik använder man intersektionalitet för att beskriva hur olika normativa maktordningar påverkar och ibland förstärker varandra.

Vad är en norm Ett normmedvetet samt normkritiskt arbetssätt handlar om att synliggöra, ifrågasätta och utmana de normer som finns inom vår omgivning.

Sociala normer Normkritik är ett förhållningssätt i ett jämlikhetsarbete.

Intersektionalitet Normkritik är ett svenskt sociologiskt begrepp för olika metoder för för att synliggöra, kritisera och förändra strukturer och sociala och språkliga normer som förespråkarna menar begränsar livet för individer som inte faller inom det som betraktas som normalt i samhället.

Inom den normkritiska analysen fokuserar man vid begränsande normer. En person har alltid enstaka ålder, en hudfärg, en klassbakgrund, en kroppsform, ett hälsotillstånd etc. Gällande utvecklingen av normkritik i Sverige de senaste tio åren att föreslå eller råda något jag artikeln Normkritisk pedagogik — framväxten samt utvecklingen av ett nytt begrepp i den svenska utbildningskontexten. Men faktorer som etnisk bakgrund, ålder och klassposition påverkar hur personer tolkar sig själva och blir tolkade av andra.

Ett vanligt sätt att bestraffa normavvikelser existerar med skällsord. Internationellt finns inte detta term alls. Utgångspunkten för begreppet har dock tydliga rötter i den akademiska teoribildningen, dels inom poststrukturella teorier om makt och genus dock också i intersektionalitet och postkoloniala perspektiv. Följden kan bli att de personer som bryter mot normen blir utestängda, bortses ifrån alternativt ignoreras.

Denna har jag skrivit tillsammans tillsammans forskarna Janne Bromseth och Helena Hill. identisk år förekom även begreppet för första gången i en myndighetsrapport från Skolverket: Diskriminerad, trakasserad kränkt. Vad som är normativt antaget inom ett visst sammanhang är olika och vid många sätt. Enligt alla läroplaner är detta lärarnas uppdrag att förmedla dessa till studenter under rubriken normer och värden.

Här kommer begreppet intersektionalitet in. Normkritik är ett term som de senaste tio åren etablerats inom Sverige och till viss del i land i norden och Norge.